Markarbete i den härliga kvällsluften. Vi hittade en bra takt. Hon sökte sig neråt och frammåt. Fick till bra tramp och hon tappade inte yttersidan. Positiv och glad var hon dessutom. Jätte trevlig "feeling" under hela passet. Jobbade mkt med tempoväxlingar på stora och små volter. Lite lätt och smidigt. Passet varade i ca 1 timma.

Mamma kom ut när jag skrittade av med kameran. Men då tyckte jag det var taskigt att fortsätta jobba henne eftersom jag hade gett henne långa tyglar och klappat om henne ordentligt. Inte rättvist på henne - så det blev bara bilder från avskrittningen.

Bilder från ridpass är bara "ögonblicksbilder". En bild säger mer en tusen ord brukar man säga. Men åandra sidan missar bilden också åter tusen och tusen ord. Jag tror inte att en bild kan visa hästens fulla personlighet eller kapacitet. Det är omöjligt. Men däremot kan de förmedla en speciell kännsla.

Jag tycker dessa två bilder visar en utmärkande känsla:
- Harmoni, mellan en häst och en ryttare ♥


Reflexen på hjälmen lyser fint i kamera-blixten ;)

När vi ändå är inne på "ögonblicksbilder" vill jag bara berätta något kort. När man ser bilder på ryttare som sitter med höga händer - hästen har huvudet högt - och bettet är påväg att ur mungipan. Tänkt då på att det är just en ögonblicksbild. Höjer hästen huvudet i en snabbare gångart åker händerna atomaniskt upp. Det är inget man kan rå för. Lyckas då någon ta en bild där just ett sånt senario inträffar - så ser det mycket värre ut än vad det är. Man kan inte dömma en ryttare och en häst just bara efter en bild. Det är varken rätt mot djuret eller ryttaren.
/Denise